Ibland undrar man vart ens kompisar tar vägen, varför man inte slår en pling och frågar hur en mår, hur ens dag har varit eller varför inte skicka ett gulligt sms. Bara höra av sig på något sätt..

---

Jag tycker inte man kan skylla på tiden, vill man så tar man sin tid. Dagen har ju 24 timmar och ett sms eller ett mejl, ett samtal, kan ta en minut om det är så.

Man förstår att man inte kan träffas jämt, livet förändras, jobb tar tid, skola tar tid, livet utanför tar tid, men en hälsning tar några sekunder. 

Kände att jag behövde skriva av mina tankar lite som snurrar runt i huvudet.. Den ångest man får för att man inte riktigt hör av sig så som man önskar, men jag försöker.

Nää ibland önskar man att dygnet var lite längre.